Kan jag få slå ytterligare ett slag för flyttstädning i Stockholm? Jag vet att ni inte kommer hinna svara innan jag börjat göra just detta. Det är det som är det fina med att driva en blogg. Även om ni skulle vilja så kan ni inte påverka innehållet förrän det är ute. Så nu kör vi!

Jo, jag skrev redan förra veckan om detta, möjligen något oväntade, ämne. Jag skrev då att jag flyttat till Stockholm för att börja arbeta med flyttstädning. ”Varför?” undrar många i min närhet. Inte minst många av er. Det enkla svaret på frågan är att jag ville åt förändring. Jag ville åt den där jävla förändringen så mycket att det inte spelade någon roll hur den såg ut. Det kunde vara flyttstädning i Stockholm eller vedhuggning i Gävle. Jag brydde mig inte. Inte om något annat än att komma bort från den vanliga tillvaron.

Sagt och gjort. Det tog inte lång tid innan jag bestämt mig för att flyttstädning skulle bli yrket och Stockholm staden. Jag tänkte att det skulle ses som en seger alldeles oavsett om jag gav upp efter en månad. Det var förändringen som var målet. Det var inte själva flyttstädningen eller Stockholm för den delen som lockade mig.

Sedan började jag och det slog mig hur jävla mycket jag gillade det. Nej, det kanske inte är ett yrke jag hade velat ha för alltid. Det var jobbigt att ägna sig åt flyttstädning i Stockholm. Rent fysiskt alltså. Högt tempo och allt sånt där. Det ska jag inte sticka under stolen med. Men det var fint. Goa, härliga arbetskramrater och i övrigt väldigt bra villkor. Jag trivdes med att jobba inom flyttstädning i Stockholm.

En annan aspekt av jobbet som jag verkligen såg som positiv var det faktum att kunderna var så trevliga. Tro mig, jag har jobbat med många olika saker. På café, i matvarubutik, på teater – ja, en väldig massa olika ställen. Min generella uppfattning från dessa jobb har varit att kunderna ibland är ganska jobbiga. Den här gången var det inte så. Alla kändes så otroligt tacksamma och visade stor uppskattning och respekt för mig och det jag gjorde.

Nu har jag varit kvar i 3 månader och jag ser mig inte riktigt om. Inte heller blickar jag framåt särskilt mycket. Jag lever i nuet, i min nya stad Stockholm och mitt nya jobb med flyttstädning. Mer behöver jag inte just nu.

Är ni tillfreds? Dela gärna med er!